Första försöket. Vas i glas eller var det kanske lera.

Jag vet knappt hur det gick till men jag har börjat på akvarellkurs, hos Katarina. Katarina är en gammal vän som jag gick på drejningskurs med i många år,för många år sedan. Jag "blev" ingenting och hon blev konstnär, d v s blev och blev, hon var född sådan. Men fast jag inte "blev" någonting så jag har alltid velat prova det där med att måla akvarell.  Så plötslig i det årliga, naturligtvis egentillverkade, vackra julkortet fr familjen Engsrö så skrev Katarina om att hon numera håller akvarellkurser och innan jag visste ordet av så var jag i alla fall på plats i tisdags och det var verkligen riktigt, riktigt kul.

Här ovan är mitt absoult första försök i ämnet. Mycket nytt, lampsvart, umbra, preussiskt blått, Hahnemule 300g/m2 med grov gräng, mårdhårspenslar och syntetiska penslar, detta är bara början. Inte nog med det utan sedan ska jag ju ANVÄNDA de här grejorna också för att det ska bli något, ja jösses. Jag "blir" nog inte något den här gången heller men det ska blir kul i alla fall. Och en riktigt duktig lärare har jag ju också fått. Längtar redan till nästa tisdag.

Så här fint skulle det kunnat bli, det här är en av Katarinas målningar.

Fler bilder av Katarina hittar du på hennes hemsida www.ateljeengsro.se 

gör gärna ett besök, då blir hon glad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänk att vi nu häromdagen dukade födelsedagsbrickan till en 17-åring! Var blev tiden av? Hon var ju alldeles nyss en sprallig liten busunge. Det är hon ju fortfarande men inte lika liten längre. Konstaterade att det varit en fantastisk härlig tid. So...

Grabbigt och rejält, det får man nog säja om sonens fina soffbord, gjutet i betong. Efter mycket ritande, funderade och prototypande så blev det så till sist färdigt. Och nu så står det där, stadigt på fyra tillsågade ekben i nya lägenheten i Hbg. Sn...

Det här är Söndraby en kväll förra veckan Det har varit helt underbara kvällshimlar nu i snart två veckor. Undrar om det brukar vara det? Är det bara något jag har missat? Jo så klart vackra solnedgångar över sjön är vi ju lite bortskämda med, m...

Vi har funderat på vad vi ska göra med vårt risiga hönshus nu när hönsen för länge sedan är borta. Räven tog sig ett ordentligt skråvmål och det blev bara tre pyttor kvar, t o m tuppen åt han upp. De sista tre hönorna kände sig så ensamma att de flyt...

eller kanske Garrderoven som Hanna kallade klädskrubben när hon var liten. I vilket fall som helst, det lilla rum där vi förvarar våra kläder i har blivit besöksvänligt, ja rent utav ganska så trevligt. Sonen kom hem efter två långa pluggtentaveckor ...